År 2010 fick de två fysikerna Sir Andre Geim och Sir Kostia Novoselov Nobelpriset i fysik. Anledningen till detta var deras banbrytande experiment med avseende på det tvådimensionella materialet "grafen". Sedan dess har forskningsinstitut dykt upp som svampar för att undersöka den kostnadseffektiva, storskaliga produktionen av grafen.

Redan 2014 förutspådde Andre Geim att utmaningen för det nya materialet att producera det kostnadseffektivt skulle bli större än väntat. Även om stora företag investerar mycket tid och pengar i grafenforskning kan ett acceptabelt resultat för industrin fortfarande ta upp till 40 år. Ändå förväntar sig vetenskapen mycket av grafen, som består av billig grafit och är ett idealiskt alternativ till den tidigare indiumtennoxiden (ITO). Detta beror på att enskilda forskningsresultat som hittills uppnåtts ger en inblick i framtida tillämpningar av grafen.

På grund av de många positiva egenskaperna hos grafen är dess framtida användning inom följande tillämpningsområden tänkbar:

• för transparenta och framför allt flexibla smarttelefonapplikationer, eftersom den kan sträckas upp till 20% utan att skada materialet.
• för transparenta bärbara datorer, eftersom transparensen är 97,3%
• för särskilt lätta, men samtidigt starka och effektiva transportmedel och flygplan, eftersom grafen är lättare än bomull, men starkare än stål.
• för användning i solceller, eftersom det är en av de bästa ledarna av värme.
• för små datachips som kräver snabb elektronik, eftersom elektroner rör sig cirka 200 gånger snabbare än i kisel på grund av deras mycket goda ledningsförmåga.

Så du kan se den enorma ekonomiska potentialen hos grafen som den har på grund av dess många fördelar. Vi är nyfikna på om det verkligen kommer att ta upp till 40 år innan en lämplig lösning för industriell produktion dyker upp.